Skip to content
Mat & dryck

10 råd som gör dig till en vinexpert på 10 minuter

Är det verkligen möjligt att lära sig tillräckligt mycket om vin på bara tio minuter för att bli betraktad som vinexpert? Jajamensan. Let’s drink to that!

vinglas-expert

Det enda sättet att bli riktigt duktig på vin är förstås att provsmaka massor av viner, men det tar tid och kostar kosing. Som tur är finns det genvägar till berömmelsen. Ägna tio minuter åt att lära dig följande knep, så är du på god väg.

Ingen förväntar sig att du ska kunna pricka in namnet på ett vin eller dess årgång. Det är showen som räknas!

1. Greppa grunderna

Håll aldrig glaset runt kupan. Då blir du avslöjad direkt. För det första ser du inte vinet ordentligt och för det andra är det ett tecken på total avsaknad av respekt för vinet ifråga. Dessutom kommer du för alltid att ha förspillt dina chanser att bli betraktad som en vinkännare. Håll istället glaset i dess skaft med två eller tre fingrar. Du kan också hålla glaset i dess fot, mellan tummen och pekfingret, men det är att inbjuda till problem… för det sänder en tydlig signal om att du spelar i elitserien, där du inte riktigt hör hemma ännu. Det är dessutom lite väl fåfängt för vanliga sociala sammanhang.

De följande punkterna handlar om att Se, Snurra, Sniffa, Sörpla och Smaka, det vill säga de fem ”S-en” du bör lägga på minnet om du vill framstå som en äkta vinkonnässör.

2. Går vinet att se igenom?

Nu när du vet hur du ska hålla glaset är det dags att använda synen. Färgen säger mycket, så ta en titt på den. Helst mot en vit bakgrund som en duk. Fylliga röda viner som Syrah/Shiraz och Cabernet är ogenomskinliga. Lättare viner, som Pinot Noir eller Beaujolais, kan du i viss mån se igenom. Ett sådant vin kan du beskriva som ungdomligt, feminint osv. Går det inte att se igenom vinet använder du kraftigare adjektiv som maskulint eller mättat.

Det här gäller faktiskt även vita viner. Lätta viner är ljusa i färgen, tyngre viner går mer i gult, mot orange.

När du har konstaterat om vinet är fylligt eller lätt är det dags att gå vidare.

3. Snurra, men bli inte på…

Snurra glaset så att vinet kommer i kontakt med syre och öppnar sig. Detta är inte alltid nödvändigt, men det kan aldrig skada. Om du håller glaset i skaftet är det relativt lätt att snurra runt vinet några gånger. Om du spiller är du antingen för berusad eller så behöver du öva mer. Börja med att snurra glaset medan det står på bordet så får du fart på det. Därefter är det dags att lyfta glaset, titta på vinet, lukta och smaka innan du avger något som helst omdöme.

4. Följ nästippen – sniffa

Vinets doft är viktig eftersom de flesta smaker vi uppfattar egentligen når oss via näsan, så här kan du gärna svänga dig med en kommentar. Fylliga viner har ofta en doft av mörka bär, medan lätta viner ofta har en ton av ljusa frukter och bär. Du är med andra ord nästan alltid på den säkra sidan om du säger att vinet har en doft av frukt/bär. Är det ett lätt vin, håll dig till röda bär. Släng gärna in en ört eller några kryddor: salvia, peppar och/eller nejlika fungerar ofta. Du kan gärna nämna något annat också, som tobak, läder, tryffel, kanel eller choklad. Det stämmer nästan alltid i viss mån.

Vita viner: Lätta viner kan nästan utan undantag beskrivas som friska och har ofta inslag av citrus, melon eller äpple. Tyngre viner har ofta en doft av persika, mango eller ananas. ”Smörigt” är den rätta benämningen om vinet smakar smör.

5. Smaka, sörpla och servera några väl valda ord

Vissa viner är relativt lätta att tycka om. De har en koncentrerad smak och fruktighet i kombination med syra som ger en härlig känsla på tungan. Ligger smaken kvar länge i munnen efter att du har svalt vinet är det ett gott tecken. Många skulle nog säga att den äckliga smaken av tran också sitter kvar väldigt länge i munnen. Ja, det gör den, för det handlar om samma grundprincip, det vill säga hur koncentrerad smaken är. Allra bäst är det när smaken ligger kvar även efter att tungan har glömt den – att den ligger kvar i huvudet.

Dags att sörpla. Ta en rejäl klunk av vinet och låt det ligga kvar i munnen medan du försiktigt blåser upp kinderna. Rulla runt tungan och blunda någon sekund. Öppna ögonen, sära lite på läpparna och dra in lite luft samtidigt som du placerar tungspetsen mot gommen. Låt sörplandet höras, det är helt enligt etiketten och exakt vad som förväntas av en vinexpert. Upprepa sörplandet så många gånger du vågar innan du sväljer. Det har faktiskt en funktion, eftersom smaken blir mer framträdande och lättare att analysera.

Nu är det återigen dags för ett litet utlåtande. Är vinet lätt, kan du som sagt nämna något om ljusa frukter och bär. Är vinet kraftigt, pratar du om mörka bär. Om du känner att munnen blir torr efter att du har svalt vinet kan du kommentera tanninerna (garvämnen från väl mogna druvor, tänk te som dragit för länge) med ett par ord som ”gott, med sträva tanniner”.

Vita viner: Det säkraste är att välja en tropisk frukt som passionsfrukt, eftersom få vet hur den doftar. Citrongräs är också ett bra alternativ. Toner av flinta och mineral kan du också nämna utan att göra bort dig.

6. På restaurangen

Om servitören räcker över korken till dig när han öppnat flaskan, lukta för allt i världen inte på den. Syftet är att du ska kontrollera att den är våt, vilket visar att vinet har lagrats liggande. Denna serveringsprocedur härstammar från den tid då vin nästan utan undantag lagrades under lång tid och är inte lika viktig idag, såvida inte vinet faktiskt är vällagrat.

Därefter är det dags att snurra på glaset och dofta på vinet för att godkänna det. Servitören vet detta – och det skiljer proffset från amatören. Den enda anledningen att skicka tillbaka ett vin på restaurang är om det är korkskadat. Du känner direkt lukten av kork om så är fallet. Att smaka på vinet är därför onödigt – och ett tecken på okunnighet.

7. Våt hund med svettig tröja

Du har säkert hört ord som ”läder” och ”nyklippt gräs” användas för att beskriva viners smak och arom. När du nu ska framstå som en trovärdig expert är det viktigt att du kan begreppen – och använder dem på rätt sätt. Som en jämförelse kan du föreställa dig hur det skulle vara att delta vid en kongress för hjärnkirurger med astrofysik som hobby, utan att ha elementära lingvistiska kunskaper. De flesta av oss skulle nog ha lite svårt att hålla isär neuroner och neutroner…
I vinvärlden varierar benämningarna och uttrycken en hel del, så det är en fördel att ha en stor repertoar. Och förhoppningsvis är inte alla i din umgängeskrets vinexperter. Det är ju framförallt noviserna du har en chans att imponera på!

Du kan med fördel beskriva ett vin (både smak och doft) med lite kryptiska adjektiv som kan tolkas lite hur som helst: animaliskt, vegetalt, balsamiskt, robust, livligt, nobelt, sammansatt och så vidare. Lägg gärna till ett mänskligt drag: sexigt, vackert, sensuellt, elegant… Hur någonting smakar är ju inte precis objektivt.

PS: Terroir, odlings- och produktionsmetoder är något som vinnördar gärna pratar om. Här är du på osäker mark, så undvik dessa ämnen om du inte läst in dig ordentligt först.

8. Var dig själv närmast

Det är viktigt att du inte blir avslöjad. Använd därför personliga referenser i dina beskrivningar.En Beaujolais med en frisk hallonton kan kallas fruktig, men säg hellre att den smakar sommar. Och steget från högsommar och hallon till barfota barnfötter på jakt efter bär att lägga i en kopp är kort, så ”barndomens somrar” är ännu bättre. Du kan göra det ännu mer personligt genom att beskriva smaken som att den ger ”en känsla av vildhallon vid vägkanten när jag var liten”. Om någon undrar vad du menar kan du måla upp bilden av din barndoms somrar. Det viktigaste är att beskrivningen uppfattas som personlig och träffsäker. I varje fall av de i sällskapet som tycker att vinet mest bara smakar som… vin.

9. Fråga innan du svarar

Är du osäker, fråga. Är du på vinprovning kan du säga ”finns det inte ett inslag av jordgubbar här?”. Troligtvis kommer någon i sällskapet att hålla med dig, vilket stärker din position. Och har någon en annan uppfattning kommer vederbörande förmodligen nämna en ny smak eller arom: ”Jag tycker nog att det är mer svarta vinbär”. Då kan du säga att du håller med, nu när ”vinet har öppnat sig”.

10. Fusket lönar sig

Poängen är att om du följer dessa tips så kommer du med tiden att uppleva vinerna på ett helt nytt sätt. Ta alltid reda på vilken druva vinet är gjort av, särskilt i början. Innan du vet ordet av kommer du att ha gjort hela druvresan: Från dilettant till en person som faktiskt vet ganska mycket om vin.

Lycka till och skål!

Fusklapp/Dofter och smaker

Vita viner

  • Sauvignon Blanc: äpple, gräs/hö
  • Chardonnay (fatlagrat eller smaksatt med ekspån): persika, smör, banan.
  • Chardonnay (inte eklagrat): citrus, flinta
  • Riesling: Unga: äpple, päron, ananas. Lagrade: Bensin.

Röda viner

  • Cabernet Sauvignon: mörka bär, blyertspenna, cigarrlåda
  • Merlot: svarta vinbär/körsbär, trä, tjära
  • Pinot Noir: körsbär, jordgubbar, jord, ek
  • Syrah/Shiraz: läder, kött, mörka bär
  • Sangiovese: körsbär/moreller, nötter
  • Tempranillo: plommon, vanilj, tobak